Vinterstängt

I den vinterstängda badorten
råder ett annat tempo
Längs stranden i albanska Durres
promenerar äldre svartklädda män
de stannar upp, konverserar, det blå havet i bakgrunden, fraktfartygen mot horisonten
Några barn leker i sanden,
Den första vårsolen.
I Borgholms hamn tar några hantverkare en paus på den stängda restaurangens veranda. En segeleka kryssar in den tomma hamnbassängen.
Snart kommer badgästerna.

Georgian Cognac

Från: David Isaksson
Datum: fredag 6 apr 2007 22.58.23 GMT+02:00
Till: Beka Tagauri
Ämne: Georgian Cognac!

Dear Beka,

I'm sitting in my family's country side house and we are all drinking Georgian - not Armenian - cognac. And the people do like it! Very much.

Happy Easter to you!

Yours,

David

Svensk resa

Bilresa genom Sverige, kör Stockholm, ner mot Norrköping, sedan vidare mot Västervik, Kalmar och till slut Öland. Det var flera år sedan jag gjorde samma resa och jag slås av hur lite det är som förändras, åtminstone på ytan. Vi pratar globalisering, men i Söderköping, Ringarum och på Wärdshuset Hjorten inte långt från Västervik tycks världen ha passerat obemärkt. Det känns ”genuint” och svenskt, ända ned till lövbiten och den stekta potatisen som jag misstänker att de serverar.
Det är en vilsam resa, trevlig, samtidigt lite sorglig. Kanske också en lättnad i att se att så mycket är sig likt även om en del faktiskt hänt: fiskrökeriet och den lokala ICA-affären är nedlagd, nu är det över en mils bilkörning till närmaste liter mjölk.Jram
Ibland tror jag att vi överdriver den påverkans kraft som globaliseringen har på oss. Det är sant att hundratals miljoner människor världen över har möjlighet att ta del av, och konsumera, samma saker. Det är sant att vi använder samma slags mobiltelefoner till att ringa med. Men därmed inte sagt att våra kulturmönster förändras. Medan den globala eliten, storstadsmänniskor i Stockholm, Mumbai eller Bogota skaffar sig samma konsumtionsmönster och alltmer liknar varandra, förblir skillnaden stor mellan centrum och periferi. Så stor att man ibland får känslan av att skillanden är större mellan Stockholm och Katriholm, än mellan Södermalm och motsvarande stadsdel i Sydkoreas huvudstad Seoul (som jag just nu inte minns namnet på).

Premiärministerns PR-konsulter

Föjande PR-konsulter har Party of the Regions preminärminstern Viktor Janukovitj använt sig av i sina försök att vrida den ukrainska klockan tillbaka: "Davis Manafort & Freeman, Inc.", "Davis, Manafort & Stone" і "Black, Manafort, Stone, & Kelly"

Hittade följande inte helt smickrande beskrivning på Ukrainska pravda:

The Party of Regions

Founded by Yanukovych’s closest ally, Eduard Pruntik, “Expert-analytical centre Society”, should be pointed out among organizations that worked with the Party of Regions.

Ex-PR director of INTER TV channel, Ihor Chaban also worked with Yanukovych.

In general, Yanukovych’s pre-election campaign was guided by American spin doctors.

Their names were known already before the elections and their role became apparent when on the night of March 27, the head of staff of PR, Vasyl Dzharty, in UP correspondent’s sight, after the press conference signaled Americans he had never deviated from their advice.

American Paul Manafort, the founder of "Davis Manafort & Freeman, Inc" and "Black, Manafort, Stone, and Kelly" played a key role in the pre-election campaign. These organizations are not very picky in the clients – they helped regimes in Nigeria, Philippines, Zaire and Angola.

Robert Doll, ex-advisor of House of Representatives speaker Newt Gingrich, and formerly one of the consultants of International Republican Institute, was also involved in Yanukovych’s campaign.

Rinat Akhmetov took up a very wise decision hiring advisors both for himself and Yanukovych. Mr. Manafort was always by Shakhtar’s president as his temporary residence was in Donbas-Palace hotel.

People from "Ogilvy & Mather" and "Burson-Marsteller" (associated company of Manafort’s "Black, Manafort, Stone, and Kelly") also collaborated with Yanukovych’s staff.

Since Akhmetov wanted to come into public life rather graciously he hired advisor of Mikhail Khodorkovsky who had been working with Russian prisoner-billionaire for 8 years.

Ukraina -val eller inte?

Pratar med flera personer i Ukraina nu på morgonen. Konflikten kring valkommissionen fortsätter. Just valkommissionen var oerhört viktig i samband med den tredje valomgången under den orangea revolutionen. Om nu premiärminstern Viktor Janukovitj lyckas ta kontroll över valkommissionen kan det innebära verkligt stora bakslag. Enligt uppgifter har Viktor Janukovitj haft en stab amerikanska rådgivare som det senaste halvåret polerat hans budskap. Nu har de åkt och Donetsk-klanens maktintressen lyser igenom än tydligare. Presidenten har utlyst parlamentsval till den 27/5, frågan är om de blir av.

Annars verkar folk ta det lugnt. "Det händer alltid intressanta saker här i Ukraina", är en kommentar. Och det stämmer, onekligen.

Ukraina -engagemanget som dog?

I ett år har jag arbetat med ett Sida-finansierat projekt i Ukraina som syftar till att stärka deltagande och demokrati och få staten att öppna sig mot massmedia, det civila samhället och medborgarna. Vid flera tillfällen har informatörer från presidentkansliet, regeringskansliet och olika ministerier gjort studiebesök i Sverige och Estland för att lära sig mer om offentlighetsprincip, yttrandefrihet och yrkesroller. Engagemanget har varit stort och utbytet mellan svenskar och ukrainare ömsesidigt.

Sett mot bakgrund av det som nu händer i landet kan man tycka att det vi gjort varit till föga nytta. Men kanske behöver det inte vara så illa.

Jag tycker om Ukraina, jag gillar människorna, det platta landskapet, de oändliga fälten. Ukraina är på något sätt ett nyvaket samhälle, ett land där människorna inte förstått vilken potential de faktiskt besitter. I Ukraina saknas den ryska stormaktsambitionen. Ingen i Ukraina skulle drömma om att se sig själva som en potentiell. Ändå bor de i Europas största land med en befolkning lika stor som Frankrikes.
Nej, det man tvärtom slås av är att människor i Ukraina är beredda att lyssna på och lära av andra. Medan det oftast är omöjligt att få ryssar att ta till sig något av de erfarenheter som de baltiska länderna gjort så är ukrainarna intresserade av att få veta mer. Utan andra jämförelser är det som i Brasilien, ett stort land som ändå visar ödmjukhet och intresse för omvärlden.

Jag var inte där under själva den orangea revolutionen utan kom för första gången dit några år senare, men det har ändå varit slående hur snabbt den revolutionära rörelsen upplösts. Inte så att människorna inte längre finns kvar. De finns, de lever i Ukraina, men de har gått vidare till andra jobb, lämnat politiken bakom sig. Ett bra exempel är den då unga aktivsten Oksana Potapenko som jag första gången träffade när hon deltog i ett seminarium som Moderata Jarl Hjalmarsson-stiftelsen arrangerade under Bokmässan i Göteborg 2005. Nu har hon, som ännu inte fyllt 30 år, sedan länge lämnat politiken och istället sökt sig till det privata näringslivet.

Det vi nu ser är förmodligen de sista resterna av den orangea revolutionen falla samman, på några år har mattan rullats tillbaka, de ryska intressena kommit tillbaka. Det känns tragiskt, och inte helt logiskt med tanke på det breda engagemang som bar fram den orangea revolutionen.

För det märkliga är hur snabbt kraften bakom folkliga omvälvningar och rörelser ebbar ut i tidigare kommunistländer (Polen kanske undantaget). Ta Serbien som exempel. Bara några år efter den folkliga mobilisering som till slut tvingade Milosevic från makten gick det inte ens att få tillräckligt många människor att gå och rösta för att valen skull kunna anses som giltiga. Istället tvingades man göra om valprocessen flera gånger.

Ändå tror jag inte att processen i Ukraina kommer att vridas tillbaka. Vissa saker, som medias oberoende, kan inte backas. Men om landets utveckling ska fortsätta framåt på det sätt som många av oss hoppas på så krävs det återigen ett starkt folkligt engagemang från alla de som inser att länder bäst utvecklas när de inte förlamas av politiska konflikter. Det krävs också att dem som arbetare inom statsmakten förmår fortsätta reformarbetet. Och här är jag trots allt optimistisk. Till skillnad från länder som Georgien där varje regeringsombildning innebär att tjänstemän byts ut långt ner i hierarkierna – som i USA alltså – så har Ukraina en kår av professionella ämbetsmän som inte (i första hand) har tillsatts av politiska skäl och som verkligen vill arbeta för att landet ska utvecklas och moderniseras. Några av dem känner jag väl vid det här laget – och jag tror inte de kommer att ge upp så lätt!




Bilder:
En tidigare demonstration i centrala Kyiv. Notera flaggans färg - Ukraina och Sverige har mycket gemensamt!
Media spelar en viktig roll, här några ukrainska landsortstidningar.

Globaliseringens godbitar (1)

Vi tror att globaliseringen bara handlar om rörelser mellan oss i väst som befinner oss i centrum, eller mellan centrum och periferin där vi utgör är de självklara centralfigurerna. Det är en globalisering som utgår från det vi gör, ser och tycker, att det är vår kultur och våra intryck som ska sätta fotspår överallt.
Men runtomkring oss pågår en annan globalisering som vi knappast ens kan ana. Det är den globalisering som sker när människor bortanför vår horisont skapar sina egna kontaktvägar, utan att någon från USA eller Europa styr, eller ens är medveten om vad som sker. För den som vill kan utan problem ta sig från Sydafrika till Brasilien och vidare till Sydkorea utan att behöva passera gå. Det insåg jag tydligt är jag för några år sedan träffade metallarbetare i Seoul. De hade utmärkta kontakter med sina kollegor i Brasilien och Sydafrika – och förstås också i Södertälje. Men det var inte via Sverige som nätverket gick. Det fanns där, även utan oss.
Ett annat talande exempel var när jag landade i Vietnam ungefär samtidigt som Bangladesh dåvarande (kvinnlige) premiärmininster kom på besök. Här var de, två fattiga länder uträknade av de flesta i väst som nu diskuterade samarbete och hur deras respektive länder bäst skulle kunna komplettera varandra.
Jag tror att vi i väst har mycket kvar att lära av globaliseringen.

Regnet

Det är något magiskt med regn i tropiska länder
- en förlösande kraft, en början
Takfläktens skallrande ljud, hettan som ingen kan fly ifrån
Nu börjar regnet om
Under takplåten, la lamina på spanska, är värmen kvävande
Där inne, de fattigas pedantiska ordning. Ett rum; draperiet, två sängar för sju personer att dela, kläderna oklanderligt rena, vilandes på återanvända tvätterigalgar. Inget lämnas åt slumpen. Det har man inte råd med
De fattigas stolthet i värmen. Den kvävande hettan
Regnet

Högtflygande tankar

Jag älskar skyltar - och många gånger hittar man fantastiskt roliga sådana ute i världen. Vad sägs till exempel om att börja studera på UFO University i Albaniens huvudstad Tirana? Akademiska studier på det högre planet måntro...