Att produkter blir standardiserade världen över är inte på något sätt nytt. BigMac index är ett känt begrepp och det är väl helt okej. Man, behöver ju faktiskt inte gå in och köpa den där hamburgaren, särskilt inte när man vet precis vad som är att vänta. Då är det betydligt värre med glassen. Att köpa glass en varm sommardag är på någon sätt en livsbejakande känsla. Glassen är ledighet, lättja och trevlighet mitt i vardagen. Just därför blir besvikelsen så stor när man upptäcker att den glass som säljs i Kuala lumpor, Campo Grande eller Nairobi är en och samma. Det är Magnum, det är Calippo, det är Cornetto, det är Unilever. Till och med reklamen är densamma. Det är bara typografin och texten som bytts. Från norska till hindi till tagalog till svenska till swahili till… Inte konstigt att Unilever flyttat produktionen till Kina när alla ändå väljer samma annorlunda smak. Eller som Unilever skriver på sin egen hemsida: "Ice cream makes you happy, say Unilever scientists".
Det värsta med globaliseringen är nog glassen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar